Fordonsspårning via GPS-positionering är ett system kopplat till en GPS (Global Positioning System) vilket är ett satellitbaserat radionavigeringssystem. Vid fordonsspårning förses alla fordon som ingår i verksamhetens flotta med en GPS, Vilket innebär att det blir möjligt att fastställa den aktuella positionen och hastigheten för varje fordon. Ett system för fordonsspårning innebär att en verksamhet kan skapa en förbindelse mellan kontor och spårade fordon samtidigt som man får en elektronisk körjournal som svårligen kan ifrågasättas.

De flesta system för fordonsspårning innefattar ett datorprogram, som kan används för att få en överblick över transporter inom fordonsflottan. Detta görs antingen via en dator, surfplatta eller smartphone vilket gör det möjligt att optimera användande av fordonen. Man kan också i programmet inkludera funktioner som driftsunderhåll, aktuell hastighet, placering, total användningsmängd av farthållare, bränsleförbrukning, sammanlagd körsträcka samt körtimmar.

Om man som anställd har dispositionsrätten till ett fordon måste man för att undvika bilförmån kunna uppvisa att fordonet endast i ringa omfattning används för privat körning.  Med ringa omfattning menas att bilen används för privat körning vid 10 tillfällen per år och med en körsträcka på högst 100 mil. För att en skattepliktig förmån inte ska uppkomma, krävs att båda förutsättningarna är uppfyllda.

Många av de fordon som finns under Malmö stad har i dag en handskriven körjournal som ska innehålla mätarställning vid årets början, datum och mätarställning vid resans start samt varifrån resan startade, ärendet samt vilka platser som resan gäller, datum och mätarställning vid resans slut samt var resan avslutades.

Detta är en uråldrigt och ett väldigt lätt sätt att manipulera, samtidigt som en elektronisk färdskrivare har enormt många funktioner för optimering av transporter och tidsbesparingar.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar:

att: ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en förteckning över samtliga fordon inom Malmö stads verksamheter, som enligt ovanstående beskrivning bedöms vara aktuella för att installeras med en elektronisk färdskrivare.

att: ge kommunstyrelse ges i uppdrag att utrusta de fordon inom Malmö stads verksamheter, som efter utredning/förteckning bedöms vara aktuella för att installeras med elektronisk färdskrivare.

Anders Olin (Sverigedemokraterna)

En av de största bristerna i dagens skola torde vara lärares brist på tid. Många lärare rapporterar om att de får allt mindre tid med sina elever, vilket går ut över det individuella bemötande av elever som åläggs skolan i våra styrdokument. Detta gäller även tid till för- och efterarbete av lektion samt reflektion över elevernas olika lärande. Anledningen till detta är bland annat mer pappersarbete än någonsin samt andra administrativa arbetsuppgifter och även rent ordningsmässigt arbete. Samtidigt når ansökningarna till lärarhögskolan låga nivåer och det blir allt svårare att hitta den kompetens som behövs. Detta får även till följd att personalomsättningen bland stadens pedagoger är för hög för att ge tillfredställande stabilitet i undervisningen.

Brist på tid och personal är inte ett problem som är unikt för skolor i problemområden, även lärare vid skolor med högre resultat vittnar som en allt mer stressad situation. Att därför erbjuda Malmö stads rektorer en möjlighet att nyrekrytera personal för extra stöd med vissa arbetsuppgifter hade förbättrat arbetssituationen för många av dagens stressade lärare och gett dessa mer tid med sina elever. Detta skulle således kunna leda till högre betyg och bättre lärande för eleverna.

Denna personal behöver nödvändigtvis inte ha någon formell lärarutbildning, utan skulle kunna vara ett stöd till lärarna på Malmö stads kommunala skolor. Det finns exempel på lärare som fått arbeta extra som tolk på arbetstid vilket påverkat personens tid med resten av eleverna.

Brist på tid och personal är inte ett problem som är unikt för skolor i problemområden, även lärare vid skolor med högre resultat vittnar som en allt mer stressad situation. Att därför starta upp en fond, där de skolor som känner denna brist på tid och personal, kan söka stöd från hade gett alla Malmös skolor en likvärdig chans att få de behov de behöver. Ökad klåfingrighet från politiker hade uteblivit och gett ökad makt till skolornas rektorer att få den kompetens de behöver.

Malmö är en ekonomiskt pressad stad, därför bör en utredning om fondens omfattning först vara på plats. Lärarnas behov bör utredas för att vi sedan ska få ett pris på vad denna satsning kommer kosta.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar:

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda behovet, omfattningen samt den ekonomiska kostnaden av att starta en fond för anställandet av mer personal i Malmö stads skolor.

Magnus Olsson (SD)                                                       Jörgen Grubb (SD

Elevhälsan i Malmös skolor spretar åt alla håll.

Det finns idag inga fastställda normer för hur omfattande elevhälsan ska vara i Malmös skolor. Elevhälsan som innefattar skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens, finns i en mycket varierande mängd beroende på stadsdel och skola.
Det gemensamma för alla skolor i Malmö är att elevhälsan är minimalt representerad!

Idag finns ingen norm för hur mycket personal elevhälsan ska innefatta att verka inom svenska skolan. Ej heller har Malmö stad en norm för hur mycket personal inom elevhälsan som ska finnas. Detta ser vi tydligt då det skiljer markant i deras antal, både mellan skolor och mellan våra stadsdelar.

För att säkerställa att alla elever får en rimlig tillgång till elevhälsan måste Malmö kommun tillse att en miniminivå finns att tillgå för alla elever i Malmös kommunala grundskolor.
Ett bra sätt att göra detta är att ta fram en norm i form av en basnivå uttryckt i antal personal/antal elever. Ett exempel att följa är för skolsköterskor 1 heltid personal/400 elever. Basnivån förutsätter en normalvariation av elevunderlaget.

Utöver denna basnivå tillkommer extra resursförstärkning i skolor där personalen arbetar med flertalet elever med funktionshinder eller flertalet nyinvandrade elever, då skall antalet elever/personal justeras nedåt.

Med bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:

– Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av resursfördelning mellan skolområden för att säkerställa att alla elever i Malmö får en likvärdig tillgång till elevhälsa.

– Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningar för att ta fram en basnivå uttryckt i antal personal/elever för elevhälsans olika personalkategorier att gälla för alla Malmös kommunala skolor på grundskolenivå.

Jörgen Grubb, SD