De studieresultat en elev uppnår i skolan och de val en elev gör under sin skoltid, har en stor påverkan på hans eller hennes framtid. Låga betyg kan hindra eleven från att i framtiden komma in på olika utbildningar och skolor.

Vaga kunskaper om samhället, arbetslivet och olika yrken kan göra att en elev inte får upp ögonen för ett yrke som han eller hon hade passat att arbeta inom. Okunskapen kan göra att en person som har de egenskaperna som behövs för att bli en framgångsrik och duktig arbetstagare eller chef inom det specifika yrket, aldrig får vetskap om yrket, och aldrig kan inse att det skulle passa henne eller honom.

En dålig kunskap om vad olika yrken innebär kan få till följd att en lyckad matchning uteblir – något som är negativt för såväl den enskilde som för samhället. Så kallad ”prao” är ett sätt för elever att få kunskap om samhället och olika yrken, vi Sverigedemokrater är positiva till prao. Mindre bra är dock att själva ”praon” endast ger insyn i något eller några få yrken.

Vi Sverigedemokrater tycker att det är viktigt att skolan använder sig av den förankring på arbetsmarknaden som många elevers föräldrar har. Vi Sverigedemokrater vill se ett närmare samarbete mellan arbetsplatser och skolan, i syfte att inspirera eleverna. För dem elever som kommer från sociala svaga hem är det extra viktigt att träffa vuxna som har jobb. Vårt förslag kan öka elevernas kunskaper om olika yrken och samhället, något som alla parter tjänar på.

Med bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta att:

Att: Ge kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med skolnämnderna ta fram förslag som stimulerar och möjliggör fler inbjudningar av föräldrar att tala om sina yrken inför skolelever och/eller arrangera studiebesök på sina arbetsplatser.

_______________________
Magnus Olsson (SD)

Malmö står inför enorma ekonomiska utmaningar och sällan har vi sett en svensk stad i ett lika utsatt läge som Malmö i nuläget. Kostnaderna för socialbidrag och hemlöshet skjuter i höjden. Drastiska åtgärder behövs nu göras för att förbättra situationen innan staden är totalt bankrutt. Malmö behöver en akut förändring.

Sedan 2013 har Landskrona kommun förändrade uthyrningspolicyer för sina kommunala fastighetsbolag. I stora drag innebär dessa förändringar att personer som lever på försörjningsstöd inte kan flytta till en hyreslägenhet ägt av ett kommunägt fastighetsbolag, bortsett från om de redan idag bor i Landskrona. Personer utanför staden som uppbär försörjningsstöd får helt enkelt söka sig till en annan kommun.

Malmö stads kostnad för försörjningsstöd som når nästan en miljard kronor om året och är den enskilt största orsaken till stadens katastrofalt dåliga ekonomiska situation. Sverigedemokraterna menar därför att lägenheterna som hyrs ut av våra kommunala fastighetsbolag, liksom i Landskrona, i första hand ska gå till personer med inkomst från arbete, studerande, pensionärer samt personer som idag bor i Malmö.

Förslaget om att neka personer som uppbär försörjningsstöd att flytta till en hyresrätt i Malmö påverkar inte de med försörjningsstöd som redan bor i staden. Sverigedemokraterna anser att det, i stadens nuvarande ekonomiska läge, är ett full rimligt krav på stadens nyinflyttade att de ska ha en inkomst som inte belastar stadens kostnader för försörjningsstöd.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar:

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ändra Malmö stads uthyrningspolicy inom MKB till en liknande modell som tillämpas i Landskrona kommun.

Magnus Olsson SD

Elevhälsan i Malmös skolor spretar åt alla håll.

Det finns idag inga fastställda normer för hur omfattande elevhälsan ska vara i Malmös skolor. Elevhälsan som innefattar skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens, finns i en mycket varierande mängd beroende på stadsdel och skola.
Det gemensamma för alla skolor i Malmö är att elevhälsan är minimalt representerad!

Idag finns ingen norm för hur mycket personal elevhälsan ska innefatta att verka inom svenska skolan. Ej heller har Malmö stad en norm för hur mycket personal inom elevhälsan som ska finnas. Detta ser vi tydligt då det skiljer markant i deras antal, både mellan skolor och mellan våra stadsdelar.

För att säkerställa att alla elever får en rimlig tillgång till elevhälsan måste Malmö kommun tillse att en miniminivå finns att tillgå för alla elever i Malmös kommunala grundskolor.
Ett bra sätt att göra detta är att ta fram en norm i form av en basnivå uttryckt i antal personal/antal elever. Ett exempel att följa är för skolsköterskor 1 heltid personal/400 elever. Basnivån förutsätter en normalvariation av elevunderlaget.

Utöver denna basnivå tillkommer extra resursförstärkning i skolor där personalen arbetar med flertalet elever med funktionshinder eller flertalet nyinvandrade elever, då skall antalet elever/personal justeras nedåt.

Med bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:

– Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av resursfördelning mellan skolområden för att säkerställa att alla elever i Malmö får en likvärdig tillgång till elevhälsa.

– Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningar för att ta fram en basnivå uttryckt i antal personal/elever för elevhälsans olika personalkategorier att gälla för alla Malmös kommunala skolor på grundskolenivå.

Jörgen Grubb, SD